En vecka pa Aya
Vaknade som vanligt halv sex av elevernas militariska sanger (som tagna ur Forest Gump) som de sjunger pa sin morgonjogging. Somnade om for att vakna en timme senare av vackarklockan. Ar det sant? Ar det redan dags att ga upp... Kryper ur myggnatet, hoppar i flip-flopen och gar upp for att tanda lampan. Fortfarande stromavbrott = inget vatten. Ut i koket och skara upp en mango, ett paron (!!!) och en banan. Precis nar vi snaskat upp frukten inser vi att det ar tisdag igen. TISDAG! NEJ, Lariamen ja... Panik valler in. Sa fort som mojligt forsoker vi svalja ner den lilla tabletten i det ackliga vattnet. Typiskt, den satter sig verkligen pa tvaren. Hur far man bort smaken? Oppnar kylskapet, ett ruttet kalhuvud, en mango man inte borde ata och lite spaghetti fran igarkvall. Desperata kastar vi i oss lite av den ruttna mangon och lite av spaghettin. Nu ar det bara rakna ner, om man spyr inom en halvtimme efter man tagit Lariam maste man ta en till... Kom igen tiden, ga fort...
Vi borstar tanderna till tonerna av elevernas morgonparad med nationalsangen och precis nar vi gar utanfor dorren hor vi en dalladalla narma sig. SPRING. Nar vi har 30 meter kvar till vagen passerar den med sin svangande bakvagn... Men helt plotsligt borja den bromsa febrilt, backar tillbaka for att lata oss ga pa. Det ar andra takter an vissa av ostgotatrafikens forare som verkar se det som sitt enda noje att aka ifran stackars pendlare :)
Battre till mods packar vi oss pa bussen, vi ar pa vag till Kondoa igen. Det var en hel vecka sen vi skulle ta bussen hem fran Kondoa, den visade sig vara trasig, vi blev stannade av polisen som letade efter knark i hela bussen och en av passagerarna stod och snortade pulver helt oppet.
Efter en halvtimmes hoppande och stinkande lukt i bussen ar vi framme. Vi gar av vid banken, som vanligt. Gar over bron over den uttorkade floden, forbi fangarna som jobbar pa en aker och som alltid halsar glatt, forbi kallan som forser hela Kondoa med vatten, genom regnskogen och over den lilla an med bron som man tror ska rasa ihop varje gang. Vi ar framme vid Bustani, Internetcafet. Det ar stangt. Men helt plotsligt syns den enorma, bla dunjackan (!?) och killen som ar ansvarig for internet dyker glatt upp och laser upp. Sa sitter vi pa kontrasternas internetcafe med massa frascha flatcsreens, heltackningsmatta och sunkiga tradgardsstolar i plast.
Den har veckan pa Aya har verkligen varit tuff, och den har varit tuff. Tuff i dubbel bemarkelse.
Vi borjar med det riktigt tuffa. I mandags var det skolsamling, alla elever var samlade och satt och vantade pa att lararna skulle komma sa att de kunde bara fram stolar at dem och ge dem kunglig behandling. Vi satt i graset och chillade med eleverna. Sa kom de till slut och det var dags for ett av Victors langa formaningstal. Efter diverse uthangande av elever och annat hopplost namnde han iaf, till var stora forvaning, att han ville att skolan skulle sluta med aga. Wow, tankte vi. Det kanske finns hopp for killen anda. Vi levde pa det hela dagen, tills vi glada efter en "vi-berattar-om-Sverige-kvall-i-Form3" gick en svang over skolomradet i morkret. Helt plotsligt vaser nagon vara namn, det visar sig vara var favoritlarare (NOT) som star och lurar bakom en byggnad med en pinne avsedd for aga i handen. han berattar glatt att han ska ge nagra olydiga elever "nagot hart". Vi berattar lika glatt att det ska han inte alls, bryter sonder hans pinne och tar en lang diskussion om aga. Det verkligen kokar i oss, hans argument ar helt sjuka. Efter mycket ilska lovar han att han iaf ska forsoka sluta sla eleverna...
Vi gar darifran med klappande hjartan och kanner oss illa till mods. Hur kan man forodmjuka vara underbara elever pa det har sattet? Hur kan man?
Vi kommer in i vart hus, Victor sitter lugnt och ater mat. Vi kan knappt ata sa upprorda ar vi, petar lite i maten under tystnat. Victor forsoker inleda nagot samtal men utan respons.
Sa var det dags att ta diskussionen. Efter en lang forklaring om vad vi upptackt och hur vi kanner oss foljer annu en diskussion om skolaga. Lararna som ar i koket skrattar ibland hogt at vara argument, det finns inte i deras varld att sluta sla eleverna.
Vi kanner trots allt att Victor har en liten, liten vilja att anda fa slut pa det hela men pastar att han inte kan gora det sjalv. Vi forsoker lange overtyga honom att det ar just hos honom makten ligger att stoppa detta pa Aya.
Det ar sa fruktansvart svart nar detta med aga ar sa djupt rotat i deras kultur, och lararnas far bestraffa eleverna om rektorn godkanner det.
Hur tillatet det an ar och hur mycket kulturellt betingat det an ar kan vi inte hjalpa hur illa vi mar av det. Vi maste helt enkelt kampa mot det.
Vi kunde knappt sova, det bara kokade i hela kroppen. Men nar det till slut blev morgon var vi med pa elevernas morgonparad. De ar sa fina och ordentliga nar de star dar uppradade och sjunger. Tills vi helt plotsligt ser hur en kille star bakom alla de andra pa kna och ser ut att be om nad fran doden. Vad hander har?
Vi gar raskt dit och finner ett 30-tal elever sta pa kna i gruset och titta upp pa lararna som gudar. Vi fragar lararna vad det ar som pagar och de forklarar att de ska straffas for att de kom for sent till paraden. Jaha, de kom for sent en gang? Okej, vi kan inte gora annat an att stalla oss pa kna i gruset bredvid eleverna. Vi har val ocksa kommit forsent nagra ganger. Lararna forklarar dett det inte galler oss, larare ar ju liksom lite battre och lite mer varda..Eller?
Besvikna som bara den gar vi iaf fran den avslutade paraden for att undervisa. Det blir en tuff dag, ilska och besvikelse blandas och det ar svart att se lararna i ogonen. Tur att vi har vara dyrbara elever iaf.
Vidare till det tuffa i den andra bemarkelsen denna vecka :)
I lordags var det dags for utflykt. Vi packade mango/ananasjuice och foljde med hela Form 4 ut i skogen. Vi gick fruktansvart langt i varmen och klattrade upp pa berg for att kolla pa lite olika grottmalningar. Ganska haftigt och en helt klart rolig dag. Den avslutades fint med underhallning for hela skolan i matsalen (lat lite val glamorost for cementbyggnaden fylld med enbart majssackar..). Elever sjong, rappade, spelade sketcher och annat. En mycket harlig kvall. Nar vi sitter dar bryter helt plotsligt en panik ut i salen. Alla elever skriker och staller sig pa stolarna. Noel som vi hanger med sager till oss med panik i blicken "Don't run, don't panic"..Hur ska kan inte kunna gora det nar alla andra gor det? Sen hoppar han ut genom fonstret och springer ivag nagonstans. En stund senare sitter alla elever lugnt ner igen, Noel hoppar in genom fonstret igen och satter sig ner. Han forklarar lugnt att det var en giftig orm, men inte sa stor och han och nagra killar dodade den. Sa vi kunde vara lugna... Ganska manligt va?
Det som dock oroade oss lite ar att ormen tog sig in via en trappa! Kan ormar slingra sig upp for trappor??
Sondagen var ocksa riktigt harlig. Sammanhallningen mellan personalen pa skolan ar tydligen ratt taskig, sa som en kul grej drog vi igang ett lararlag i fotboll. Pa sondagen var det alltsa dags att utmana form 1. Vi taggade hart, gjorde gula bindlar till alla larare och sprang runt till alla och forsokte peppa dem. Anna var kanske svarast att overtala och efter ett tag visade det sig att hon inte hade nagra shorts eller skor.. Ingen ursakt dar inte, vi lanade ut vara och drog med henne ut pa plan. Det blev en tuff match, eleverna bjod pa ett hart motstand. Men tack vare vissa stjarnskott i vart lag, bland annat skolprasten som trots dryga 60 ar, malaria och tyfoidfeber spelade som en kung lyckades vi ta hem det hela med 3-2! Efterat blev det laskkalas for att fira segern. Grymt kul!
Knack, knack. You are needed, sager en elev som knackar pa var dorr. Needed? Av vem da? Det ar en gast som letar efter er forklarar eleven... En gast? Skulle vi ha fatt en gast till Aya, markligt.
Vi gar ut och ser tva unga man i kostym och allt sta dar och le glatt emot oss. Den ena killen stracker fram handen. Hej, Geoffrey, ni minns val mig? Geoffrey, Geoffrey, Geoffrey... Sjalvklart...
Vidare far han forklara att han jobbar pa vattenverket i Kondoa och att vi halsade pa honom sist vi var i stan. Ni minns val att jag sa att jag skulle komma och halsa pa er.. Just det, det sa han ju faktiskt men vem fattade att han var serios??
Jaja, vi visar dem runt pa skolan, snackar lite och plotsligt sager Geoffrey "Sofia, nu ska vi ha springtavling over fotbollsplanen". Det var bara att hanga pa!
Sen tar de motorcykeln och drar ivag igen, vi haller pa att do av skratt men maste beharska oss tills de ar utanfor skolonmradet.. Vad hande dar liksom?? Snacka om ovantat besok.
Annu en ljusglimt fran veckan som gatt var nar vi precis hade atit och satt och laste en god bok och kokade vatten (kanske man borde borja med hemma "Vi traffas over en god bok och kokar vatten ihop") nar Anna kommer och ger oss en stekt, hel FISK. En FISK pa Aya! Man tackar man tackar. Jaha, det ar alltsa det nya snackset. Stekt fisk. Galet gott var det!
Dessutom blev vi inbjudna till Mama Anko som ar sekreterare pa skolan en kvall. Mangojuice, jordnotter och KAKA. Kaka, har? Det var nastan fika liksom! Hon pratar bara swahili och det ar ju lite svart att hanga da... Kallpratet om vadret och om bilen gar bra funkar ju inte riktigt har.. Hur som helst var det mysigt och vi fick till och med en kram nar vi skulle ga (och resterna av kakan i en pase..) Sa gullig!
Victor akte till Dar es Salaam i veckan for att kolla upp vad han och frugans blivande barn (De ska tydligen ha barn om tre veckor!) har for blodgrupp. Vet inte riktigt varfor, men men. Vi blev i alla fall ensamma i huset alldeles lagligt till var "Fyra-manader-i-Afrika-fest". Det blev lask, choklad, ananas, hog musik och nagra jubileumskort ritade. Riktigt party!
Det ar verkligen spannande att vara larare, man borjar liksom forsta alla larare man haft innan. En sadan sak ar att vi alltid tyckte att lararna tog samma exempel hela tiden nar de skulle forklara nagot. Helt plotsligt inser vi att vi har latit "Peter" gora allt mojligt i ing-form, imperfekt, pluskvamperfekt och futurum.
Vi kan val inte gora mycket annat an att valkomna Peter in i Tanzaniaganget -09. Klas, Rolf, Klara, Sofia och Peter. Vi kanner oss som "Vi fem" ovh "Vi fem pa aventyr i Afrika" later val som en perfekt bok?
Igar hade vi en helt galen lektion. Vi hade bestamt oss for att ha en diktamen i form 2 och pa sa satt fa in det vi snackat om pa de tidigare lektionerna. Vi hittade en perfekt text for detta, det enda problemet var att den handlade om Ormar och Grodor. Det blev sjukt svart att hela seriost forklara att vi for eleverna mellan 15-20 skulle kora en diktamen som var en saga och hetter Ormar och Grodor.
Nar vi val klarat av hela diktamen skulle vi ga igenom den och forklara evetuella svara ord m.m. Nar det visar sig att ingen vet vad ordet "chase" (jaga) betyder tanker vi exakt likadant och Klara kastar sig efter Sofia som springer for livet genom klassrummet. Eleverna blev forst tokradda och sedan kunde de verkligen inte sluta garva... Ojoj, de hade kanske vantat sig en definition pa svart tavlan.. Det var nastan omojligt att fortsatta den lektionen serios alltsa.
Ett mysigt inslag i var vardag ar att vi nu (antligen!) borjat sjunga lovsanger med nagra tjejer pa kvallarna. De ar valdigt pepp pa att lara sig nya engelska sanger och lar sig fort. Funderar pa att lara dem dansern atill Above all och Ropa till Gud ocksa. Om vi nu kommer ihag dem vill saga. Kul att sjunga mycket igen!
En som ska ha ett FETT tack ar ju Petter Goransson alltsa. Vi hoppade hela vagen in till stan fran postkontoret efter att ha slitit upp ditt brev och hungrigt last alla nyheter :) Du gjorde var dag! Att brevet kom fram till Kondoa pa 11 dagar forstar vi fortfarande inte..
Ja, som ni marker ar det ganska blandade kanslor. Ibland tarar av skratt och ibland tarar av smarta. Det ar val sa livet ar :)
Just det, ar det nagon som vet om det finns Fantasmaker som ananas och passionsfrukt hemma? Mums alltsa.
Och om nagon har lite pengar over som ligger och dammar, sa funderar vi fortfarande pa att frascha upp skolan med lite farg. Hor av er! :) Tack fran Tanzaniaganget -09
Vi borstar tanderna till tonerna av elevernas morgonparad med nationalsangen och precis nar vi gar utanfor dorren hor vi en dalladalla narma sig. SPRING. Nar vi har 30 meter kvar till vagen passerar den med sin svangande bakvagn... Men helt plotsligt borja den bromsa febrilt, backar tillbaka for att lata oss ga pa. Det ar andra takter an vissa av ostgotatrafikens forare som verkar se det som sitt enda noje att aka ifran stackars pendlare :)
Battre till mods packar vi oss pa bussen, vi ar pa vag till Kondoa igen. Det var en hel vecka sen vi skulle ta bussen hem fran Kondoa, den visade sig vara trasig, vi blev stannade av polisen som letade efter knark i hela bussen och en av passagerarna stod och snortade pulver helt oppet.
Efter en halvtimmes hoppande och stinkande lukt i bussen ar vi framme. Vi gar av vid banken, som vanligt. Gar over bron over den uttorkade floden, forbi fangarna som jobbar pa en aker och som alltid halsar glatt, forbi kallan som forser hela Kondoa med vatten, genom regnskogen och over den lilla an med bron som man tror ska rasa ihop varje gang. Vi ar framme vid Bustani, Internetcafet. Det ar stangt. Men helt plotsligt syns den enorma, bla dunjackan (!?) och killen som ar ansvarig for internet dyker glatt upp och laser upp. Sa sitter vi pa kontrasternas internetcafe med massa frascha flatcsreens, heltackningsmatta och sunkiga tradgardsstolar i plast.
Den har veckan pa Aya har verkligen varit tuff, och den har varit tuff. Tuff i dubbel bemarkelse.
Vi borjar med det riktigt tuffa. I mandags var det skolsamling, alla elever var samlade och satt och vantade pa att lararna skulle komma sa att de kunde bara fram stolar at dem och ge dem kunglig behandling. Vi satt i graset och chillade med eleverna. Sa kom de till slut och det var dags for ett av Victors langa formaningstal. Efter diverse uthangande av elever och annat hopplost namnde han iaf, till var stora forvaning, att han ville att skolan skulle sluta med aga. Wow, tankte vi. Det kanske finns hopp for killen anda. Vi levde pa det hela dagen, tills vi glada efter en "vi-berattar-om-Sverige-kvall-i-Form3" gick en svang over skolomradet i morkret. Helt plotsligt vaser nagon vara namn, det visar sig vara var favoritlarare (NOT) som star och lurar bakom en byggnad med en pinne avsedd for aga i handen. han berattar glatt att han ska ge nagra olydiga elever "nagot hart". Vi berattar lika glatt att det ska han inte alls, bryter sonder hans pinne och tar en lang diskussion om aga. Det verkligen kokar i oss, hans argument ar helt sjuka. Efter mycket ilska lovar han att han iaf ska forsoka sluta sla eleverna...
Vi gar darifran med klappande hjartan och kanner oss illa till mods. Hur kan man forodmjuka vara underbara elever pa det har sattet? Hur kan man?
Vi kommer in i vart hus, Victor sitter lugnt och ater mat. Vi kan knappt ata sa upprorda ar vi, petar lite i maten under tystnat. Victor forsoker inleda nagot samtal men utan respons.
Sa var det dags att ta diskussionen. Efter en lang forklaring om vad vi upptackt och hur vi kanner oss foljer annu en diskussion om skolaga. Lararna som ar i koket skrattar ibland hogt at vara argument, det finns inte i deras varld att sluta sla eleverna.
Vi kanner trots allt att Victor har en liten, liten vilja att anda fa slut pa det hela men pastar att han inte kan gora det sjalv. Vi forsoker lange overtyga honom att det ar just hos honom makten ligger att stoppa detta pa Aya.
Det ar sa fruktansvart svart nar detta med aga ar sa djupt rotat i deras kultur, och lararnas far bestraffa eleverna om rektorn godkanner det.
Hur tillatet det an ar och hur mycket kulturellt betingat det an ar kan vi inte hjalpa hur illa vi mar av det. Vi maste helt enkelt kampa mot det.
Vi kunde knappt sova, det bara kokade i hela kroppen. Men nar det till slut blev morgon var vi med pa elevernas morgonparad. De ar sa fina och ordentliga nar de star dar uppradade och sjunger. Tills vi helt plotsligt ser hur en kille star bakom alla de andra pa kna och ser ut att be om nad fran doden. Vad hander har?
Vi gar raskt dit och finner ett 30-tal elever sta pa kna i gruset och titta upp pa lararna som gudar. Vi fragar lararna vad det ar som pagar och de forklarar att de ska straffas for att de kom for sent till paraden. Jaha, de kom for sent en gang? Okej, vi kan inte gora annat an att stalla oss pa kna i gruset bredvid eleverna. Vi har val ocksa kommit forsent nagra ganger. Lararna forklarar dett det inte galler oss, larare ar ju liksom lite battre och lite mer varda..Eller?
Besvikna som bara den gar vi iaf fran den avslutade paraden for att undervisa. Det blir en tuff dag, ilska och besvikelse blandas och det ar svart att se lararna i ogonen. Tur att vi har vara dyrbara elever iaf.
Vidare till det tuffa i den andra bemarkelsen denna vecka :)
I lordags var det dags for utflykt. Vi packade mango/ananasjuice och foljde med hela Form 4 ut i skogen. Vi gick fruktansvart langt i varmen och klattrade upp pa berg for att kolla pa lite olika grottmalningar. Ganska haftigt och en helt klart rolig dag. Den avslutades fint med underhallning for hela skolan i matsalen (lat lite val glamorost for cementbyggnaden fylld med enbart majssackar..). Elever sjong, rappade, spelade sketcher och annat. En mycket harlig kvall. Nar vi sitter dar bryter helt plotsligt en panik ut i salen. Alla elever skriker och staller sig pa stolarna. Noel som vi hanger med sager till oss med panik i blicken "Don't run, don't panic"..Hur ska kan inte kunna gora det nar alla andra gor det? Sen hoppar han ut genom fonstret och springer ivag nagonstans. En stund senare sitter alla elever lugnt ner igen, Noel hoppar in genom fonstret igen och satter sig ner. Han forklarar lugnt att det var en giftig orm, men inte sa stor och han och nagra killar dodade den. Sa vi kunde vara lugna... Ganska manligt va?
Det som dock oroade oss lite ar att ormen tog sig in via en trappa! Kan ormar slingra sig upp for trappor??
Sondagen var ocksa riktigt harlig. Sammanhallningen mellan personalen pa skolan ar tydligen ratt taskig, sa som en kul grej drog vi igang ett lararlag i fotboll. Pa sondagen var det alltsa dags att utmana form 1. Vi taggade hart, gjorde gula bindlar till alla larare och sprang runt till alla och forsokte peppa dem. Anna var kanske svarast att overtala och efter ett tag visade det sig att hon inte hade nagra shorts eller skor.. Ingen ursakt dar inte, vi lanade ut vara och drog med henne ut pa plan. Det blev en tuff match, eleverna bjod pa ett hart motstand. Men tack vare vissa stjarnskott i vart lag, bland annat skolprasten som trots dryga 60 ar, malaria och tyfoidfeber spelade som en kung lyckades vi ta hem det hela med 3-2! Efterat blev det laskkalas for att fira segern. Grymt kul!
Knack, knack. You are needed, sager en elev som knackar pa var dorr. Needed? Av vem da? Det ar en gast som letar efter er forklarar eleven... En gast? Skulle vi ha fatt en gast till Aya, markligt.
Vi gar ut och ser tva unga man i kostym och allt sta dar och le glatt emot oss. Den ena killen stracker fram handen. Hej, Geoffrey, ni minns val mig? Geoffrey, Geoffrey, Geoffrey... Sjalvklart...
Vidare far han forklara att han jobbar pa vattenverket i Kondoa och att vi halsade pa honom sist vi var i stan. Ni minns val att jag sa att jag skulle komma och halsa pa er.. Just det, det sa han ju faktiskt men vem fattade att han var serios??
Jaja, vi visar dem runt pa skolan, snackar lite och plotsligt sager Geoffrey "Sofia, nu ska vi ha springtavling over fotbollsplanen". Det var bara att hanga pa!
Sen tar de motorcykeln och drar ivag igen, vi haller pa att do av skratt men maste beharska oss tills de ar utanfor skolonmradet.. Vad hande dar liksom?? Snacka om ovantat besok.
Annu en ljusglimt fran veckan som gatt var nar vi precis hade atit och satt och laste en god bok och kokade vatten (kanske man borde borja med hemma "Vi traffas over en god bok och kokar vatten ihop") nar Anna kommer och ger oss en stekt, hel FISK. En FISK pa Aya! Man tackar man tackar. Jaha, det ar alltsa det nya snackset. Stekt fisk. Galet gott var det!
Dessutom blev vi inbjudna till Mama Anko som ar sekreterare pa skolan en kvall. Mangojuice, jordnotter och KAKA. Kaka, har? Det var nastan fika liksom! Hon pratar bara swahili och det ar ju lite svart att hanga da... Kallpratet om vadret och om bilen gar bra funkar ju inte riktigt har.. Hur som helst var det mysigt och vi fick till och med en kram nar vi skulle ga (och resterna av kakan i en pase..) Sa gullig!
Victor akte till Dar es Salaam i veckan for att kolla upp vad han och frugans blivande barn (De ska tydligen ha barn om tre veckor!) har for blodgrupp. Vet inte riktigt varfor, men men. Vi blev i alla fall ensamma i huset alldeles lagligt till var "Fyra-manader-i-Afrika-fest". Det blev lask, choklad, ananas, hog musik och nagra jubileumskort ritade. Riktigt party!
Det ar verkligen spannande att vara larare, man borjar liksom forsta alla larare man haft innan. En sadan sak ar att vi alltid tyckte att lararna tog samma exempel hela tiden nar de skulle forklara nagot. Helt plotsligt inser vi att vi har latit "Peter" gora allt mojligt i ing-form, imperfekt, pluskvamperfekt och futurum.
Vi kan val inte gora mycket annat an att valkomna Peter in i Tanzaniaganget -09. Klas, Rolf, Klara, Sofia och Peter. Vi kanner oss som "Vi fem" ovh "Vi fem pa aventyr i Afrika" later val som en perfekt bok?
Igar hade vi en helt galen lektion. Vi hade bestamt oss for att ha en diktamen i form 2 och pa sa satt fa in det vi snackat om pa de tidigare lektionerna. Vi hittade en perfekt text for detta, det enda problemet var att den handlade om Ormar och Grodor. Det blev sjukt svart att hela seriost forklara att vi for eleverna mellan 15-20 skulle kora en diktamen som var en saga och hetter Ormar och Grodor.
Nar vi val klarat av hela diktamen skulle vi ga igenom den och forklara evetuella svara ord m.m. Nar det visar sig att ingen vet vad ordet "chase" (jaga) betyder tanker vi exakt likadant och Klara kastar sig efter Sofia som springer for livet genom klassrummet. Eleverna blev forst tokradda och sedan kunde de verkligen inte sluta garva... Ojoj, de hade kanske vantat sig en definition pa svart tavlan.. Det var nastan omojligt att fortsatta den lektionen serios alltsa.
Ett mysigt inslag i var vardag ar att vi nu (antligen!) borjat sjunga lovsanger med nagra tjejer pa kvallarna. De ar valdigt pepp pa att lara sig nya engelska sanger och lar sig fort. Funderar pa att lara dem dansern atill Above all och Ropa till Gud ocksa. Om vi nu kommer ihag dem vill saga. Kul att sjunga mycket igen!
En som ska ha ett FETT tack ar ju Petter Goransson alltsa. Vi hoppade hela vagen in till stan fran postkontoret efter att ha slitit upp ditt brev och hungrigt last alla nyheter :) Du gjorde var dag! Att brevet kom fram till Kondoa pa 11 dagar forstar vi fortfarande inte..
Ja, som ni marker ar det ganska blandade kanslor. Ibland tarar av skratt och ibland tarar av smarta. Det ar val sa livet ar :)
Just det, ar det nagon som vet om det finns Fantasmaker som ananas och passionsfrukt hemma? Mums alltsa.
Och om nagon har lite pengar over som ligger och dammar, sa funderar vi fortfarande pa att frascha upp skolan med lite farg. Hor av er! :) Tack fran Tanzaniaganget -09
Kommentarer
Postat av: Magdalena
Hej på er! Jag gick bibellinjen på Glimåkra för två år sen och var också i Tanzania (fast i Mwanga). Måste bara tacka för en underhållande blogg! Jag skrattar och längtar tillbaka samtidigt som jag känner igen en del jobbiga grejer... Lycka till med undervisningen!
Postat av: Erika
Kan inte förstå att ni fortfarande inte har vant er vid att ta lariam. jag saknar er.
Postat av: Petrovskij
Vilken köttig text det här var men sjuktkul att läsa, speciellt när jag fanns med i den ;)
Att skicka ett litet brev är väl det minsta jag kan göra för er! Blev så glad att detta lilla brev uppskattades så mycket! Är 11 dagar rätt kort tid? jag blev förvånad att det gick såpass fort i alla fall :) saknar er
Postat av: Kristin Lundgren
GLATT ÖVERRASKAD!;) Det är minst sagt vad jag blev när jag kom hem efter en lång dag i skolan idag och fick se ett brev med frimärken från Tanzania ligga på bordet. TACK! Haha "Årets läsare" var en fin utnämning och erat idolkort var fantastiskt! Ni är riktigt pyssliga må jag säga;) Men jag vet hur det är... Vad gör man när solen gått ner, allt är svart, man vill ju inte lägga sig kl.18 precis:) Tack för afrikakartan med och TACK Klara för det fina brevet! Du vet hur mycket du betyder för mig! Vill ge er massa beröm för att ni kämpar mot att lärarna slår eleverna. De måste få veta att det är fel att slå ett barn! Inget gott kommer ur våld. Tack för att ni står på er! Älskar att läsa det ni är med om, bra idé med fotbollsmatch!:) Åh, fanta-ananas drack jag i mängder i Mocambique. Visst är den underbar!! Har dessvärre inte hittat den i Sverige, men den kanske kommer..:) Ta hand om er och varandra! Ni är guld värda! KRAM Ps. Håll utkik i ert postfack den närmsta veckan;)
Trackback
