Klara och Sofia i Tanzania

Sa var det alltsa dags att ge oss ut och testa vara vingar igen. Vi lamnade hemtama Kondoa efter en jul utover det vanliga och gav oss soderut, mot Dodoma. Vi kakade en aksjuketablett till frukost, slangde pa oss vara feta ryggsackar och gick med Kulanga (sjalvklart ikladd sin feta, roda dunjacka...) ut till vagen for att stoppa en buss. Pa bipacksedeln till tabletterna star det att en latt dasighet kan infinna sig, men vi skulle vilja kalla det en totaldackning. Vi somnade direkt och vaknade i Dodoma, smartfri resa!

Det blev en harlig heldag med Aladin's pizza, bad i MAF-poolen, middag hos Ulf och hans massajsoner, fruktsnaskande och boundande med ett gammalt australiensiskt par. Innan soluppgangen dagen darpa begav vi oss mot Mwanga School for the Deaf dar vara vanner Lina, Emma och Ellen haller hus. Bussresan dit tog endast elva timmar men var helt galen. Hettan var otrolig (solen plus att vi satt precis over motorn och vart fonster inte gick att oppna i kombination var ingen hojdare alls faktiskt!), hela busspersonalen satt och hangde precis vid oss och frukten vi hade med oss blev helt jast. Frukten som vi sa fint skurit i bitar och lagt i plastpasar kvallen innan, smakade mest varmt. Jaja, tokglada over att se Lennart och Nisse pa stationen tog vi en taxi upp till skolan och deras hus.

Snacka om kontrast mot Aya! De hade ett grymt, cirkulart hus for sig sjalva. Dar hade de styrt upp Club Mwanga, Cafe Mwanga, Mwangas smoothiebar och mycket, mycket mer. Det var som att komma till paradiset!
Forsta kvallen bakade vi egna pizzor (underbart lyxigt med ugn!) och at kladdkaka med frukt. De vet hur de ska fa oss pa fall de dar brudarna. Vi forsokte febrilt lara oss teckensprak pa swahili for att kunna kommunicera lite med en dov kille som hangde med oss. Det gick sadar, men de andra var redan valdigt duktiga!
Kvallen avslutades med att Mwanga Bio forhandsvisade storfilmen "Grabbarnas Grus i Afrikaland". Den har egentligen biopremiar nagongang i maj eller juni, sa ni andra far halla er anda tills da!

Sa var det dags att testa vad Moshi gar for. Vi drog in till stan med en buss, som kanske blev den varsta bussresan i Sofias liv. Man skulle kunna saga att jag aldrig sprungit sa fort som till toaletten pa busstationen. Jag trangde mig fram pa bussen innan den stannade, kastade mig av och sprang forbi killen dar man skulle betala toalettavgiften och ropade nagot i stil med att "jag VERKLIGEN var tvungen att ga pa toaletten och att jag skulle betala sen.."
Hur som helst fick vi med sorg i hjartat lamna Sofia pa vart hotell medan vi andra drog till YMCA och badade. Det var inte helt fel att ligga och flyra runt i en pool och kolla upp pa Kilimanjaro pa sjalvaste nyarsafton!
Efter ananasris, kladsim (de uppskattade inte riktigt bikini pa stallet, tyvarr) och alldeles for mkt sol gick vi till hotellet for att finna att Sofia hade repat sig bra! Harligt!

Nyarskvallen firade vi med rakor och vin pa hotellets restaurang och det hela blev pangbra. Vi stod pa en liten bakgata precis utanfor hotellets grindar, skalade i vatten och raknade till fem raketer pa tolvslaget. Det kandes lite hart att inte vara ute pa nyarsfirande, men man ska ju passa sig pa kvallarna har.
Nyarsdagen agnades at att gora Moshi. Det blev for forsta gangen lite shopping. Allt fran t-shirts till tavlor. Harligt! Trotta tog vi en dalla dalla tillbaka till Mwanga.
Dagen darpa blev det tvattning, slakt av tva ormar, handling, rundtur pa skolan, matlagning och besok i smoothiebaren. Helt underbart! Att dessutom avsluta kvallen med tomtegrot och pepparkakor var inte alls dumt!
Hajken fortsatte mot Arusha, dock tog det bra lang tid innan vi hittade nagon buss som inte sag ut att falla sonder under den tva timmar langa resan eller som vi fick plats pa overhuvudtaget!

Framme i Arusha slog vi nog hastighetsrekord nar vi efter tio minuter i staden var incheckade pa ett hotell! Forsta basta kan man lugnt saga, perfekt.
Vi bestamde oss for att leta upp den anglikanska kyrkan eftersom vi hade hort rykten om att de hade gudstjanster pa engelska. Detta blev verkligen ett bra drag for det forsta som hande var att en pastorsfru kom fram till oss och fragade om vi inte ville traffa pastorn som satt i sitt vardagsrum och hangde. Vi vagade inte direkt saga nej sa vi hangde pa.
Han visade sig vara den skonaste mannen pa lange, han snackade oavbrutet och efter typ en kvart i hans hus satt vi i hans bil pa vag till en annan ekumenisk, engelsk kyrka. Nar vi kollat in den skjutsade han oss direkt till katolska centret i stan sa vi kunde boka det for natten efter. Som pricken over i:et slappte han av oss vid en restaurang med hamburgare och milkshake! Vi har nog aldrig skrattat en hel bilresa innan, men han var helt galen och man kunde liksom inte lata bli!

Dagen darpa lyckades vi alltsa ga till den engelska gudstjansten, helt underbart med en sval kyrka, 2 timmars gudstjanst, latar man kande igen och man forstod allting! Klockrent. Och annu battre blev det vid KYRKFIKAT (nagot vi inte trodde fanns har alls...) nar vi motte Barbro som ager ett reseforetag har. Hon hjalpte oss med vilken buss vi skulle ta till Nairobi och allt mojligt. Och mitt i all uppstandelse kommer en lang, blond man fram och sager att han ar fra Norge och att han horde att vi bodde i Kondoa. Han jobbade tydligen som pilot pa MAF och erbjod oss att flyga med honom till Kondoa, ratt billigt pa en timme! Ganska lockade med tanke pa den 15 langa bussresan man annars far plagas igenom...
Sedan kollade vi in Arushas gator, banker och Arusha Declaration Museum. Ganska kul att ha sett!
Var sista kvall tillsammans firade vi med middag pa en etiopisk restaurang - helmysig kvall!

Sa imorse, i gryningen smog vi upp, rostade lite mackor och tog en taxi (som kom fem minuter tidigt!) till bussen mot Nairobi. Bussresan tog typ fem timmar och den blev riktigt trevlig, vi traffade ett tyskt par som matade sonder oss med sota minibananer. Gransstationen var lite av en pers, alla klarade sig sa himla bra vid visakontrollen... Men nar det blev var tur holl de pa och fifflade riktigt mycket och det hela slutade med att de tog ett kort pa oss bada. Vi hoppas innerligt att vi kommer in i landet igen!
Vid tre tiden var det bara vi tva kvar pa bussen och vi befann oss i centrala Nairobi. Egentligen hade vi redan styrt upp boende och sa, men vi hade boundat lite med chaufforen under dagen sa han foreslog ett mkt billigare hotell som vi glatt hangde pa. Han bar vara vaskor anda in i rummet och lovade att komma pa 1 minut om vi ringde honom, galet bra med en kontakt har.

Vi bestamde oss for att ta en taxi in till centrum och efter ungefar en kvart hade vi ordnat buss till Emali, ett annat hotell till imorn och stott pa en van i Nairobi: nar vi gar dar pa en gata ropar nagon plotsligt "Sophy!", och sjalvklart ar det var chauffor. Helt galet att stota pa nagon man kanner i Nairobi, nar man varit i stan i tva timmar. Sjukt!
Hur som helst gillar vi verkligen Nairobi, det ar coolt att vara i en stor stad igen! Har kan folk engelska, det finns prislappar och det kanns knappt som Afrika!
Det ska bli grymt kul att komma tillbaka till Emali pa onsdag! Vi har redan fatt tva SMS av bade Agnes och Daniel Osoi som gick ut typ pa att vi ar sjukt valkomna, och att deras hem ar vart hem. Ska bli kul!